Gästblogg av Malin Jonolf, engagerad mamma, it-entusiast och tidigare marknadschef för Microsoft skola.

Barn som växer upp idag lever i en helt annan verklighet än vad jag själv gjorde. Eller?

Min mamma är en klok person som alltid har pratat med oss barn om vad som är viktigt att tänka på. Till exempel vad man ska vara extra försiktig med och akta sig för:

1. Akta er för ”fula gubbar” på gatan.
2. Man skall inte retas på skolgården utan behandla andra som man själv vill bli behandlad.
3. Lämna inte ut ditt telefonnummer till vem som helst.

Jag påstår att farorna för dagens barn är desamma, men att platsen de finns på delvis har förändrats:

1. De ”fula gubbarna” kan idag kontakta barn och ungdomar på internet.
2. Mobbning förekommer fortfarande på skolgården men finns nu även på internet. Mobbning på nätet ser dock i mångt och mycket likadan ut som mobbning på skolgården men får idag mest uppmärksamhet om det sker via nya kanaler som internet har möjliggjort.
3. Antalet delade kontakter mellan barn och ungdomar har mångdubblats genom deras aktiva användande av internet och sociala medier.

I dagens samhälle är det enkelt att skylla på internet om barnen råkar illa ut. Många vuxna lastar helt över ansvaret på barn och unga och menar att det är tillgången till internet som skall begränsas. Så kanske det fungerar för en del, men min starka övertygelse är att vi vuxna måste ta ansvar och prata med barnen om samma saker som min mamma pratade med mig om - och lära dem vad man ska vara extra försiktig med och akta sig för.

Jämför med 1982 när Televerket lanserade Heta Linjen, en tjänst för anonyma gruppsamtal. Förmodligen ville mamma helst bara förbjuda oss att ringa dit men hon insåg att det var säkrast att även ge oss råd om vi eventuellt skulle prova någon gång.

Verkligheten för barn idag
Jag har under de senaste månaderna, i samband med föreläsningar om Sociala medier och säkerhet på internet, frågat barn i mellanstadieålder om deras tillgång till dator och mobil, samt vilka program de använder mest. Det är endast barn från Stockholms innerstad och närförort som har medverkat och urvalet är naturligvis fortfarande begränsat och för litet för att kunna dra generella slutsatser. Men jag vill ändå använda denna undersökning som ett exempel på hur barnens verklighet ser ut i dag:

Alla barn som har svarat på frågorna har tillgång till en dator i hemmet varav:
• 35 % har en egen dator.
• 57 % uppger att de använder datorn två timmar eller mer under en vanlig dag.
• 95 % av barnen har en mobil.
• 70 % har en smartphone, det vill säga en telefon med tangentbord och datorlika funktioner.
• 40 % uppger att de använder sin telefon i två timmar eller mer under en vanlig dag.

Av de barn som har en smartphone uppger 55 % att de använder sin telefon i två timmar eller mer samtidigt som de har något mindre datortid än genomsnittet. Det innebär en förflyttning av användandet från dator till telefonen för de som har en mer avancerad telefon.

Beteende
Vad gör de då med all tid som spenderas online? Om man tittar på vilka sajter och program som barnen själva uppger att de använder mest så är det tre saker som de i huvudsak ägnar sig åt:
- att konsumera media (youtube, spotify, svtplay)
- att ha kontakt med sina vänner (facebook, instagram, kik, skype)
- att spela (väldigt många olika spel som t ex minecraft, bike race, howrse och spel från toca boca).


 
Bild: Den totala stapeln visar hur stor andel av de barn som jag har frågat och som använder de tio mest populära programmen. Frågan löd: Vilka sajter och program använder du på datorn eller i mobilen?
Källa: Enkätundersökning 2013 Malin Jonolf

Tips och råd till alla som använder internet
Jag menar att det finns några grundläggande saker som alla behöver tänka på när de vistas på internet. Det är i grund och botten samma saker som min mamma sa till mig när jag var liten och jag har valt att ge följande råd till barn och ungdomar i de mellanstadieklasser jag har besökt:

1. Se till att du vet vilka du har kontakt med.

  • Lägg bara till dina vänner om du med säkerhet vet att det är deras alias.
  • Acceptera inte kontaktförfrågningar från okända (väldigt vanligt).
  • Tänk på att det är enkelt att byta namn och bild på en befintlig profil.

2. Var försiktig med vad du säger, och hur du säger det.

  • Det är lättare att missuppfatta varandra i skrift jämfört med när man pratar med varandra.
  • Det är svårt att avgöra om ett skrivet meddelande innehåller ironi, är ett (dåligt) skämt eller om det är på allvar.
  • Konsekvenserna av ett meddelande kan bli stora eftersom det du skriver snabbt kan få stor spridning på internet.
  • Mobbning är mobbning var det än förekommer!

3. Lämna inte ut dina personliga uppgifter.

  • Lämna bara ut telefonnummer och ditt alias till personer du med säkerhet vet vilka de är.
  • Lämna aldrig ut dina inloggningsuppgifter och lösenord, inte ens till din bästa vän.
  • Om du skall träffa någon i verkligheten som du har lärt känna online – ta med en vuxen!
  • Ha alltid PIN-kod på telefonen. Det är oftast inte alls roligt om någon annan skriver en statusuppdatering i ditt namn i ditt facebook-flöde.

4. Tro inte att allt som finns på internet är sant.

  • Träna på källkritik, både i verkligheten och online.
  • Lär dig att känna igen annonser med fula trick (tex. du har vunnit...).
  • Det är inte fritt fram att använda allt du hittar på internet. Texter, bilder och film är ofta skyddat enligt upphovsrättslagen och du kan inte använda det hur som helst.

Föräldrar och andra vuxna behöver mer kunskap för att kunna hantera fallgroparna på internet, som till exempel e-mobbning och integritetsfrågor. Läs på och prata med barnen om att de ska vara försiktiga därute. Både i verkligheten och online.

Mer i ämnet barn och internet finns på www.surfalugnt.se.

Malin Jonolf (är helst i skogen, men är beroende av bra digitala verktyg på kontoret)
Marknadskonsult, föreläsare och bloggare