Trots att Microsoft är ett ganska stort företag och trots att mer än hälften av de pengar som dras in kommer från andra länder än USA, har vi ganska få svenskar som arbetar i lokaliseringsbranschen och som befinner sig här i Redmond. Så vitt jag vet kan de i stort sett räknas på ena handens tumme och lillfinger. Och lillfingret är just nu på väg till Sverige för en lång och välförtjänt ledighet.

Att det finns så få svenskar här innebär att man ges många tillfällen att hjälpa andra grupper med svenskspecifika frågor. I somras letade en av produktgrupperna efter nån som kunde hjälpa till med svenska språkverktyg, och jag fick möjlighet att intervjua flera kandidater. Som tack fick jag gratis Starbucks-kaffe i en vecka. Jag har aldrig varit så vaken.

I höstas hjälpte jag gruppen bakom Windows Genuine Advantage med några sistaminutenändringar i de svenska filerna. Inget avancerat förstås, men tydligen hjälpte jag till att rädda deras schema - några dagar senare hittade jag en t-shirt och ett USB-minne i postfacket, båda med WGA-logo. Inga stora grejer, men både oväntat och uppskattat.

Det bästa hittills är det jag arbetar med just nu: teamet bakom SmartPhone gav mig en chans att hjälpa till att testa operativsystemet på svenska. Fokus är givetvis på lokaliseringen: jag försöker hitta stavfel, kontextfel, kosmetiska fel, terminologifel, inkonsekvenser osv. Rätt kul är det; mycket för att man lär sig en hel del om produkten och problemen med att lokalisera för såna här små pjäser, men även för att man tydligt ser att testningen ger effekt. De flesta buggar jag har hittat hittills har bara varit småsaker, men varje grej som fixas gör produkten en gnutta snyggare och efter ett tag blir det ganska många gnuttor... (gnuttar?)

Fast det göttaste med hela grejen är att jag har varit för lat/snål för att skaffa mobiltelefon innan, men nu har jag fått en telefon med tillhörande abonnemang. Jag kan behålla telefonen så länge som jag fortsätter hitta buggar...