Eva Holmberg

Idag, onsdagen den femte oktober, är det "World Teachers’ Day" må ni tro! Jag publicerar det här i - bokstavligen - elfte timmen... svårare att skriva än jag trodde...

Precis som flera av mina kollegor här på Microsoft, tar jag tillfället i akt att skriva några ord om en lärare som jag har att tacka för i stort sett allt jag har och är idag.

Eva föddes i maj 1952. Hon hade redan en äldre syster och fick efter några år även en lillasyster. Far var en tidningsjournalist från Ystad och mor var en hemmafru från Eriksdal, en by mellan Sjöbo och Tomelilla. Under Evas barndom flyttade Familjen runt i landet allt eftersom fadern fick arbete på olika tidningar. Till slut bosatte de sig permanent i Göteborg.

I tonåren började Eva läsa på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg. Hon träffade en grabb. 1970 tog hon studenten med goda betyg och med en dotter - Pernilla - på höften.

Efter gymnasiet ansökte hon till lärarhögskolan. Inte för att det var hennes drömyrke, utan mer för att hon själv ville fortsätta studera - hon har alltid älskat att läsa och att lära sig saker. Spelar ingen roll vad. och inte för att hon trodde att hon skulle bli antagen, utan mer för att hon inte riktigt visste vad hon annars skulle göra.

När hon helt oväntat blev antagen, tänkte hon att "tja, då måste det vara meningen att jag ska bli lärare". Sagt och gjort.

Följande åtta år måste ha varit fruktansvärt svåra. Samtidigt som hon kämpade sig igenom plugget, blev hon mamma ytterligare två gånger - ytterligare en dotter - Jenny - 1972 och en son 1976. En familj på fem, i en liten förortslägenhet, med väldigt lite pengar. I början av den här perioden gifte hon sig med ungarnas pappa. Mot slutet skiljde de sig - fortfarande som vänner; en vänskap som de lyckats bevara än idag.

1978 tvingades Eva stå på helt egna ben för första gången i sitt liv - en 28 år gammal ensamstående, frånskiljd trebarnsmamma med gigantiska studieskulder. Men hon hade slutfört sina egna studier så äntligen hon kunde påbörja sin karriär som lärare. Hon fick anställning på sitt tidigare gymnasium - Hvitfeldtska Gymnasiet. Kan du tänka dig hur svårt det måste ha varit? Dels rent ekonomiskt - att lyckas med att klä och föda en skock ungar samtidigt som hyra och studielån måste betalas. Än värre måste omställningen på Hvitfeldtska ha varit - hennes tidigare lärare var helt plötsligt hennes kollegor. Elever som hon tidigare hade kunnat bli kompis med, helt plötsligt är hon ansvarig för att se till att de utvecklas och lär sig. Det måste ha tagit flera år innan rollen som lärare kändes helt naturlig.

Lyckligtvis har Eva flera goda kvaliteter. För det första är hon envis som få: har hon väl bestämt sig för att göra något, då ska de ta mig sjutton** göras ordentligt - oavsett vad det kostar. För det andra är hon så totalt osjälvisk att hon alltid sätter de som beror på henne först - det finns inte ett terminsslut sedan 1978 då hon inte har suttit uppe till 4 på morgonen och rättat uppsatser. För det tredje, hon har en fundamental övertygelse om att det hon gör faktiskt är viktigt; att hon elverna förtjänar den bästa utbildning de kan få, och att hon inte gör rätt om hon inte sträcker sig till det yttersta.

Detta sammantaget innebär att Eva alltid har haft en trovärdighet som tyvärr ofta fattas hos gymnasielärare. Ingen elev har någontsin tvivlat på hennes yrkespassion. Det finns inte en unge som fått tillbaka en rättad uppsats och tänkt att Eva inte noga har läst igenom vad de har skrivit - oavsett vilket betyg de har fått. Det finns tusentals elever som sovit sig igenom eller helt enkelt skolkat från alla andra ämnen, men som aldrig skulle missa en av Evas lektioner - av samvetsskäl, av respekt eller helt enkelt av egenintresse - hennes lektioner var ofta de enda som faktiskt gav något. Det går inte att räkna hur många framtider hon har hjälpt till att forma eller rädda, bara genom att vara sig själv och göra det bästa hon kan för sina elever.

Efter att ha varit lärare på Hvitfeldtska i tjugo år, lämnade hon Göteborg för gott 1998. Hon är skåning i själ och hjärta. Idag är hon lärare på Jonebergsskolan i Simrishamn, och det finns ingen tvekan hos någon som känner henne att hon är lika passionerad och hängiven idag som hon var när hon först började sitt yrke för nästan 30 år sen.

Hur känner jag till allt detta? För det första, jag var själv elev på Hvitfeldtska när Eva var tysk- och svensklärare där. Hon var aldrig min lärare, men flera av mina klasskamrater hade henne som lärare och jag hörde aldrig något negativt - ens av folk jag inte kom överens med. Än idag, när jag träffar någon som jag gick i gymnasiet med frågar de alltid hur det är med Eva, även om de inte ens var hennes elev. För det andra, en av mina absolut närmaste vänner skulle ha varit helt förlorad om det inte vore för Evas insats som lärare. Idag är han kock i Los Angeles. För det tredje, jag har stadigt kontakt med en av hennes tidigare elever på Jonebergsskolan i Simrishamn. Killen*** har ett lätt handikapp, ch det är tydligt att Eva är en av de få lärare som har lyckats se hans potential och kunnat motivera honom att överkomma sina svagheter samtidigt som hon uppmuntrat honom att utvecklas inom de områden han har naturlig fallenhet för.

För det fjärde - kolla på hennes ungar. Den äldsta dottern är lyckligt gift och har fyra alldeles underbara barn. Mellandottern har också hittat en man som är rätt för henne och hon gör förbannat bra ifrån sig på Handelsbankens IT-avdelning. Och minstingen, sonen... tja, jag har inget att klaga på, men jag har ofantligt mycket att tacka Eva Holmberg - mamma - för. Jag hade aldrig varit den jag är och där jag är om det inte vore för dig. Lessen att jag inte kunde stanna längre i somras.

-------------
PS: Ber om ursäkt om jag fick nåt mindre faktafel ovan. Mycket hände innan jag kunde gå.
PPS: Bubblare på listan över Bästa Lärare Någonsin: Hvitfeldtskas Lars Elofsson. Aldrig har en lärare styrt upp en så körd klass så snabbt som du gjorde med min c:a 1995.

* Mer info: http://www.ei-ie.org/worldteachersday/en/index.php
** Hon svär sällan eller aldrig
*** Smart grabb, med en passion för programmering. Passa er, han skulle mycket väl kunna komma med nästa miljarddollaridé...